För en stund älskade jag livet igen. Om det så bara varade i två timmar, så var det fantastiskt. Tror till och med mina fräknar vågade sig fram.
Trots att jag bott här i fyra år, och knappt varit upp på berget. Det ska det bli ändring på. Känner att många av sommarens soliga kvällar kommer att spenderas här denna sommar, med en flaska rötjut, filosoferandes.
Och bara älska livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar